Det blev en intensiv vår

Fyra månader är inte någon lång tid, egentligen. Men ungefär så lång tid jag behövde för att börja fästa mig vid folk och känna mig hemma på Arbetets redaktion. Från mars har jag vikarierat där på halvtid. Nu är det slut i alla fall och det är skönt med ledighet. Det blev inte riktigt så att jag drog ner på mina "vanliga" frilansjobb under den här tiden, utan det blev ganska intensivt. Belöningen är att det ser ut att bli en sommar utan oro för att pengarna ska räcka både till några roliga utflykter och till nödvändigt underhåll på mitt hus.
Jag är väldigt nöjd med det jag fått göra på Arbetet. Ett vänsterkryss blev det:
LO drömmer rött men tolererar grönt, ett rep jag velat göra länge från hemtjänsten: Jobb mot klockan, Om Österrikes oro trots låg arbetslöshet när jag ändå var i Wien. Ett annat hjärtebarn - yrkesprogrammen.
Jag hälsade på på HMS Carlskrona och på krematoriet i Jönköping. Jag skrev om mode i arbetskläder. intervjuade profiler under rubriken "Min valaffisch" och ganska mycket mer.
På bilden ser du Maria Morris Nilsson med en av sina tavlor. Hon medverkar i ett reportage som ligger klart till augusti och som handlar om psykisk hälsa och om att kunna jobba trots att man har en psykisk sjukdom. Maria är Hjärnkollsambassadör och har valt att vara öppen med att hon har bipolär sjukdom. Det gör hon för att hjälpa andra att våga berätta och för att göra sitt eget liv bättre. Hennes tavlor är väldigt fina!