Blommor, rävar och annat i Memento

Nu har jag slutgodkänt mitt andra nummer av Memento. Förutom att jag känner mig sjukt nöjd med alla fina artiklar var det en bonus att jag fick med en bild på en räv. Inte den här räven som jag fotat själv då, utan en frilagd räv, men ändå. Nu kan man fråga sig vad en räv gör i en tidning från begravningsbranschen. Okej då jag kan väl förhandsläcka att en av notiserna handlar om alla djur som trivs på Stockholms kyrkogårdar. Nu är inte räven rödlistad men vid en inventering hittades 21 skyddsvärda arter av växter, svampar och djur.

I övrigt blir det reportage om begravningar som socialtjänsten betalar, om fina sorgblommor och en väldigt berörande intervju med begravningsentreprenören Krister Pettersson. Han var den som såg till att aids-döda unga män slapp begravas i svarta säckar för 30 år sedan. Tidningen kommer den 14:e december.

 

Marias bok

Det här är Maria Moraes. I maj 2010 när jag träffade henne första gången och tog den här bilden, var hon 19. Hon berättade för mig om det längsta året i hennes liv, det år då hon var mellan 13 och 14. Hon åkte fast för grovt rån och satt på låst SIS-institution. Om hur det är att sitta isolerad och övervakad berättade hon också i min och Anna Kakulis bok Ett annat hemma- om samhällets ansvar för placerade barn.

Maria har något särskilt, hon är väldigt klok. Hon kan också se med total självdistans på det svåra hon varit med om, vilket inte är så vanligt. Det är en av anledningarna till att jag sa "ja" när hon frågade om jag ville hjälpa henne att gå igenom allt hon sparat från SIS-tiden och försöka göra en bok av och om det. Nu har vi börjat. Jag hoppas verkligen det kan bli något av det, att vi kan få ett förlag att nappa. Men, en bok, det är massor med jobb. Så önska oss lycka till!

Här kan ni i alla fall se lite av Marias "rosa arkiv".

Handledning är ingen diskussionsklubb

Det har stått en del i media om Skolverkets projekt för att vända trenden för tio särskilt utvalda skolor med låga kunskapsresultat. Bland annat några artiklar i DN skapade en del missförstånd. Nu fick vi chansen att reda ut några av begreppen i ett miniporträtt i Lärarnas tidning. 

Jag har intervjuat Eva Dahlqvist som är en av de elva kvalificerade grupphandledare som stöttar skolorna. Grupphandledning är ingen allmän diskussionsklubb. De frågor som ställs ska vara klargörande och utmanande.

–De frågor lärarna själva ställer i handledningen ger nya infallsvinklar och bidrar till att de ändrar sitt tankesätt. Både den som handleds och de som lyssnar utvecklas, säger Eva Dahlqvist i artikeln. 

Tillbaka på JMK

Nu har jag varit tillbaka på Journalisthögskolan, i rollen som föreläsare. Det känns på nåt sätt stort. Såhär gick det till. När jag var med i DN som ett blodigt offer, kände jag mig väldigt illa berörd trots att min medverkan var frivillig. Jag hade inte fattat att telefonen och mejlen skulle gå varma redan klockan 7 på morgonen. Och det borde jag om någon ha gjort. Den nyttiga upplevelsen fick mig att, tillsammans med Maria Korpskog, göra verklighet av en tanke jag burit på länge. Vi skrev ihop en föreläsning på temat: Hur tar vi hand om dem vi intervjuar? Vi har många gånger slagits av hur empatilösa och klumpiga journalister är i kontakten med medieovana människor som de är beroende av för att få sina berättelser. Jag sålde in det hela till min gamla favoritlärare och ja, så genomförde vi en lektion, Maria och jag. Jag måste säga att tillsammans är vi riktigt bra på processledning. Det var roligt, men en timme var för kort. Studenterna var engagerade och det blev många och bra diskussioner. Kanske går vi vidare och kontaktar Poppius.